KUNGLIGA UTGRÄVNINGAR

Det har grävts en hel del i kungligheternas göranden och låtanden genom tiderna.

Redan Gustav Wasas kärleksliv utsattes för tvivelsmål trots att han ansågs vara en renlevnadsman.

Gustaf den V hade ju en affär ihop med restaurangdirektören Kurt Haijby, den s.k. Haijbyaffären.Vad den ”affären” tillhandahöll vet jag inte, men det var kanske en liten lönnkrog? För det smögs en hel del i korridorerna på Kungliga Slottet.Men ”V-Gurra” eller ”Mr G” som han också kallades behövde tydligen extraknäcka.Dessutom hade han en påstådd homosexuell relation med Kurt.Extraknäcket kanske gick till den utpressning som det sades att Haijby utsatte ”Gurra” för.

Det säjs också att Kurt var en liten man:Kurt var så kort att det luktade fotsvett om håret på’n.

Å nu senast har det ju grävts en hel del om Carl den XVI Gustaf och hans ”kaffeflickor”.Om han vill ha kaffe på sängen och Silvia inte ställer upp på det är det väl bara bra om han ger flickorna jobb i dessa arbetslöshetens dagar.

Kung Carl Gustaf ville bedyra sin trohet för Silvia och sa:— Silvia, du är min enda.Silvia tittade honom djupt i ögonen med sina mörka rådjursögon, klippte med ögonfransarna och svarade:— Åh Carl Gustaf, min sextonde.

Alla har vi våra lik i garderoben.Nog snackat om honom.

Å har det inte hittats några oegentligheter vid utgrävningarna så har somliga kungligheter grävt själva.

Jag tänker på Gustaf den VI Adolf.Han har inte grävt i sanden efter skandaler där han gått omkring i sina sandaler.Han var en snäll farbror som inte  gjorde en fluga förnär och ägnade sej inte åt annat än arkeologiska utgrävningar och kinesiskt porslin.Har han inte hittat några pengaskatter så har han i alla fall hittat kulturhistoriska skatter, å det är inte kattguld eller kattskit som man också brukar säja.

Jag har blivit inspirerad av allt grävande både här och där så nu har även jag börjat gräva.Jag diggar här, jag diggar där, jag diggilidiggar diggar i min egen trädgård.

Egentligen började det med att jag rensade i häcken.Ja det är inte så att jag har så kraftig hårväxt i röven så det måste rensas där.Nej nej och åter nej. Jag snackar om Ölandstok-häcken.Nog för att jag vet att det snackas en del bakom min rygg om att jag är en tok, å det bjuder jag på.

När jag fått bort brännässlorna och maskrosorna som hade tagit över låg det något som… ja jag ska inte säja att det glimmade, snarare var svart och brunt på samma gång.Där i jord och gamla blad från häcken låg tre små platta runda saker som starkt påminde om pengar.Det var ingen tvekan. Jag har alltid haft näsa för pengar.Det var tre kronor, symbolen för Svea Rike.

Men det är väl bara att lämna tillbaka mynten, för det står säkert så i Svea Rikes Lag att upphittade silverskatter tillfaller staten.

Svea Rikes Lag… Hmm…Lagen heter ju Svea Rikes Lag, så lagen är bara till för dom rika.Dom fattiga har ingenting att hämta för det säjs ju att nöden har ingen lag.Förresten så var ju pengarna Kungens, det var hans bild och det stod Carl Gustaf på dom.

Nu opponerar du säkert dej, det var ju fyra mynt på bilden från fyndplatsen.

Jomenvisst var det så, fjärde myntet var en sketen oidentifierbar femtioöring utan vare sej värde, namn eller bild, så den behåller jag som hittelön.

Alla Kungar har ett valspråk och ett alias, så också C.G. hans valspråk lyder:

För Sverige i striden.

Passande valspråk med tanke på stridens hetta.

Forna kungar utkämpade andra strider än Carl Gustaf, han får mest gå i försvarsställning.

Han har säkert inte hört att anfall är bästa försvar.

Kung Carl Gustaf’s alias när han går runt i staden som en ”vanlig” man är: 

Hans, Hans Majestät.

Mitt valspråk är:
Ett gott skratt förlänger käften.
Morsning.

Mojje