SKYMNING.

SKYMNING
Morgan Deile

Skymningen faller, stilla det blir.
Blommorna sluter sina kronblad.
Djuren går till vila.
Naturen faller i sömn.
Älskande par somnar, tätt tryckta mot varandra.
Jag blickar mot himlen och gläds åt det jag ser.
En stjärna bland många där lyser så klar.
Där ute i evigheten finns alla svar.

Åter gryr dagen och solen går upp.
Till vad?
Vad ska vi möta?
Vad har dagen i sitt sköte?
Vi öppnar våra ögon och ser oss omkring.
Vad skådar mitt öga genom rinnande tår?
Arbetslöshet och förnedring!
Sjukdom och smitta!
Våldtäkt och mord!
Utsläpp och miljöförstörelse!
Vatten man ej kan dricka!
En skadad natur!
Hat och hämnd!
Bombdåd och massaker!
Krig och elände!
Hunger och svält!
Varför har det blivit så här?

Som en befriare kommer natten åter
och lägger sig som ett skyddande täcke
som döljer alla fel som människan gjort.

GODNATT JORD!

Vi har inte ärvt jorden av våra föräldrar,
vi lånar den bara av våra barn.