fredag 11 januari 2013

LIVAT PÅ LANDET.



Den som söka skola finna.

Nu så här på det nya årets första skälvande veckor drar alla TV-kanaler igång på allvar med allehanda följetånger för att få tittare till just sin kanal så företagen pytsar in reklampengarna just dit.
Ja jag vet…
Jag skrev följetång med flit, för det är just det dä handlar om.
TV-producenterna vill att tittarna ska sitta fast i fåtöljen som i en kniptång och följa dyngan.
Det är viktigt att producenten får del av procenten när deltagarna visar upp potensen.

Det här med tävlingar och dokussåpor i TV är ju så populärt. Men ska man få vara med där så ska man antingen vara jävlig, visa snorren, jobba som psykoteraputt eller så ska man ha gjort om bröstena.

Å dynga är just vad det handlar om i alla dessa varianter av hur det går till i livet på landet och i livet i landet. Bonde söker… Ensam mamma söker… O.s.v. o.s.v….

Se bara på den där Farmen som nyss har dragit igång igen, efter många års uppehåll, tydligen en värdefull mjölkko. Vi får väl se hur det artar sej, eller snarare urartar sej, den här gången.

Farmen-gänget 2013. En brokig blandning. 

Nåväl, i förra omgången var dom ju bara jävliga mot varann. Och ju jävligare dom är ju längre blir dom kvar. Från början fanns det faktiskt dom som verkligen gick in för att jobba för farmens bästa. Men dom tröttnade ganska snart och åkte hem när somliga bara satt på aschlet. Eller så blev dom utmobbade av dom värsta gnällspikarna.
Att han den där psykoterroristen försvann så snabbt var inte mer än rätt. Han får det nog inte så lätt på arbetsmarknaden i fortsättningen, det är ingen som har förtroende för en sån gaphals. Och vem skulle vilja lämna ut sig till en sån.

Och att Jan-O fick gå runt så länge i sin gula toppluva och skämma ut hela det manliga släktet var rent ut sagt förjävligt. Han skulle ha tvingats att sätta en luva på snorren istället och kalla den för snoppluva, men såna smålekar går det inte att sticka.
Efter utslagningen åker han runt på krogarna och gör propellern under ”artistnamnet” "Naken-Janne" och kallar sig en av dom största stjärnorna i landet. Har ni hört va? Är kulturlivet i Sverige så fattigt?

Nej ut med dom jävlarna och sätt in vanligt folk med sunt bondförnuft. Jag trodde i min enfald att man skulle vara snälla och hjälpsamma för att kunna driva en farm. Den enda som var snäll var grisen, och ni vet säkert hur det gick för honom. Han blev ju uppäten.

Om det nödvändigtvis måste visas hur det går till i ”det riktiga livet på vischan” så slå ihop hela skiten i en kanal och kalla det:
”Ensam bonde söker ensam mamma till det ensamma livet på Farmen”.
Då kan det ge plats i dom övriga kanalerna för vettiga program.


Det här var bara min högst egna åsikt.
Titta på vad du vill, vi lever i ett fritt land.

Mojje.

Egentligen så skulle jag kanske ha varit med, jag har ju en viss erfarenhet som burlesk potatisodlare i Lekebergsrevyns sommarfars "Marknadskraft".
Ä dä så att du vill så kan du se när vi sjunger och agerar i "Tuttilurium lej".




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar