SOPPATORSK / LUFTTORSK.

SOPPATORSK.

    Det jag nu ska berätta om hände 1962. Jag var ute och åkte på min motorcykel, både ofta och länge. Ja motorcykel å motorcykel, det var en Husqvarna Silverpil, en s.k. ”Skitraka”, men det var i alla fall exportmodellen med 175 cc och insvängd tank.

Ibland åkte jag så länge att bensinen tog slut. Jag befann mig vid ett sånt tillfälle på väster i Örebro, närmare bestämt på Karlslundsgatan. Soppan räckte precis fram till den Caltexmack som låg mitt emot Wasaskolan. Jag kollade hur mycket pengar jag hade att tanka för. Jag fick ihop trettiosju öre, och med ett literpris på sextiosju öre fick jag i alla fall en dryg halvliter. Det är annat än dagens literpris.

Mackarna hade alltid betjäning på den tiden. När jag fått min halvliter frågade gubben på macken lite spydigt:

– Skall jag nysa i däcken också?

För honom var en halvliter bensin som en piss i Atlanten. För mig var skillnaden med att åka eller gå.

I vissa lägen vore det bra att ha en tidsmaskin så att man skulle kunna återvända i tiden. T.ex. när man behövde tanka. Annars vore det bra om man kunde köra på luft.

 Apropå bensinpriser, hört på stan:

– Bensinen blir bara dyrare och dyrare.

– Mig gör det ingenting, jag tankar alltid bara för en hundring.

LUFTTORSK.

    Jag stod en kväll med min Silverpil på Järnvägsgatan och pratade med ”Maggan”. Jag rökte pipa på den tiden. Ibland är det lite svårt att hålla händerna i styr när man är tillsammans med en snygg tjej. Jag stod och knackade med pipan på tanklocket så att det blev inbuktat. Vi pratade så länge att hon missade sista bussen hem. Gentleman som jag var så erbjöd jag mig att skjutsa henne hem.

Hon bodde där gamla Vintrosavägen mynnade ut på Karlskogavägen. Vi gick västerut, för jag ville inte skjutsa henne i stan, för risken att bli tagen av bylingen. Man fick inte skjutsa på en lätt motorcykel på den tiden.

När vi kommit till Älvtomtagatan tyckte jag att vi var så långt utanför stan att det inte skulle vara någon risk. Jag kickade igång hojen och Maggan hoppade på. När vi åkt några hundra meter började motorn hacka för att strax därpå stanna.

Tankarna började snurra i huvudet, soppatorsk kunde det inte vara för jag var så pass stadd vid kassa, att jag hade haft råd att tanka fullt. Maggan klev av medan jag försökte starta igen. Jag ruskade på motorcykeln för att kontrollera att bensinen inte läckt ur. Nejdå, det skvalpade så rart i tanken. Nya startförsök, fortfarande inget gensvar. Hade någon bytt ut bensinen mot vatten? Jag ville kolla innehållet och skruvade av tanklocket. Suuuuuug, lät det. Ungefär som när man äter kräftor eller kysser en vacker flicka.

När jag stått och knackat pipan mot tanklocket hade jag täppt till luftningshålet så att det blivit vakuum i tanken. Det var alltså lufttorsk som jag råkat ut för. Jag kickade några gånger och fick igång motorn.

Precis när Maggan skulle hoppa upp på bönpallen mötte vi två polisbilar. Det var allt en rackarns tur att jag knackat luften ur tanken annars hade det kunnat bli en polisjakt som i den värsta actionfilm. Nu var vi säkra på att kusten var klar. Maggan hoppade på och vi drog iväg.

I höjd med Karlslunds herrgård mötte vi ytterligare en snutbil. Jag vet inte om dom hann uppfatta att vi var två på bönpallen. För säkerhets skull släckte jag lyset och ropade över axeln att hon skulle hålla i sig.

Vadå säkerhet? Köra i mörker med släckt lyse!??? I vilket fall som helst blev vi inte förföljda, och Maggan kom välbehållen hem.

    Man kan inte köra på bensin allenast, det fordras luft också.

 Stilstudie av mej och brorsans blivande fru INGER.

Prästen var på väg till högmässan i sin bil när han fick bensinstopp. Någon reservdunk hade han inte. I full prästmundering gick han till närmaste gård för att be att få lite bensin, så att han skulle kunna komma till kyrkan. Det skulle gå bra, men det enda som fanns att ta bensinen i var pottan.

Prästen balanserade pottan försiktigt tillbaka till bilen, för att inte skvimpa över.

Medan han stod och tömde pottans innehåll i tanken passerade en bil med ett par i. När bilföraren såg prästen med pottan utbrast han:

– Den tron skulle man ha!    

Ha det gôtt och tanka fullt!

Mojje.