När jag åkte mot Fjugesta i måndags kväll vid 18-tiden inför revyrepet med Lekebergsrevyns nyårsrevy hände sig detta:
Jag låg som nummer tre i en bilkö på E-18. Det är vajerräcken och dubbla filer vid Villingens rastplats strax öster om Villingsberg som ligger mellan Karlskoga och Örebro. Plötsligt bromsade den första bilen i kön och girade, nästa bil gjorde samma manöver och båda slog på varningsblinkersen och stannade efter vägkanten. Jag låg ca tvåhundra meter bakom och hade god tid att bromsa. När jag kom närmare såg jag en stor varg mitt i körbanan.
Eftersom det inte gick att passera förbi den krockade bilen utan att köra över vargen stannade även jag. Jag klev ut och plåtade denna fullvuxna varg som jag tror var en hanne.
Det är viltstängsel efter så gott som hela E-18 men just där olyckan hände är det en öppning där en liten skogsväg ansluter, så det var förmodligen där vargen gick ut på vägen.
Man kan väl inte säja att det var ytterligare en varg som gick åt skogen, men väl på vägen.
Jag skickade in bilden till Tvärsnytt som hade den med i sina nyheter i morse. Jag fick 800 spänn för ett jobb som tog 1 sekund = 2880000 spänn i timmen. Jäkligt bra timlön!!!
DEN ENES DÖD DEN ANDRES BRÖD.
Om du klickar på länken här nedan så kan du se inslaget som kommer efter 2,48 minuter in i sändningen.
Nyhetsinslaget visas på SVT-Play i totalt sju dagar så är du snabb så hinner du se det.
Om inte så kan du se en bild från sändningen där jag fick stoltsera med mitt namn, så numera kan jag titulera mej: JAG-VAR-DÄR-FOTOGRAF.
Örebro är, tro det eller ej, en gammal sjöfartsstad med stor båttrafik förr. Det gick både lastfartyg, tankbåtar och passagerarbåtar till och från Örebro. Örebro I, II och III hette passagerarbåtarna som gick till Stockholm.
Sommarn 1950 åkte jag, min mamma, pappa och min bror med II:an till Stockholm. Jag var då ännu inte fyllda 5 år. Vi gick ombord tidigt på kvällen. Det var dans till dragspel på däck. Min bror Arnold och jag fick sova i en hytt, men mamma och pappa satt på däck och tjusade i månskenet.
Vi kom fram till Ridddarfjärden tidigt på morgonen och passerade under Västerbron. Båten la till vid kajen på Norr Mälarstrand i närheten av Stadshustornet. När vi gått iland fick jag ha en sele med tömmar för att inte ha en chans att rymma i Stockholmsvimlet. Vi gick in mot centrum.
På Strömmen höll dom på med filminspelning. Det var John Botwid som föreställde en gammal fiskaregubbe. Han hade en liten roddbåt med en stor håv i aktern som satt på en ställning. Håven hissade han upp och ner med en vevanordning. Regissören Sören var inte riktigt nöjd så det blev många omtagningar. Det är inte bara glamour att vara filmstjärna, lille "Botte" torkade svetten och kämpade på. Adolf Jahrl var också med på ett hörn, han var nån slags sjökapten som hade en stilig uniform och en tjusig men lite larvig hatt.
Sen åkte vi spårvagn till Skansen. Jag köpte en liten blå plåtbil av en zigenartant som stod utanför entrén.
Där fanns också en farbror som satt och spelade på såg, han hade en hatt framför sig som man fick lägga pengar i. Vi tittade på alla djuren, red på ponnyhästar och åt glass. Jag minns att jag blev stångad av ett rådjur.
Efter besöket på Skansen åkte vi Djurgårdsfärjan till Gamla Stan. Tanken var att vi skulle till Kungliga Slottet och titta på vaktparaden, men förmodligen hade dom redan gått. Istället åkte vi upp i Katarinahissen vid Slussen och tittade på utsikten över Gamla Stan. Vi var även uppe en sväng på västerbron och spankulerade. Vi hann också med ett besök på Hötorget och klättrade på dom där statyerna utan för Konserthuset. Dom statyerna som så småningom blev världsberömda i hela Sverige när dom alltid visades före och efter TV-sändningarna i slutet av femtitalet.
Natten tillbringade vi på Frälsningsarméns hotell på Drottninggatan.
Vi hälsade förresten på hos några bekanta på förmiddagen innan vi åkte hemåt. Dom som hade en pojke som hade ett tunt vitt flygigt hår. Han var väldigt lik John Botwid.
Vid middagstid gick båten tillbaka hemåt. Nu när det var ljust såg vi alla slussarna som vi passerade när vi åkte genom Hjälmare Kanal. Arnold fick stå, under kaptenens övervakning, vid rodret en stund, han såg mycket stolt ut.
Både han och jag blev så småningom sjömän i Kungliga Flottan.
Apropå vaktparaden så sjöng Sune Mangs en gång denna lilla käcka visa:
Har ni sett min döve bror, tjipp tjillevippa tjille tjille vippa Han som var tamburmajor, tjipp tjillevipp tjille vipp bom bom Hörde inte vaktparaden gick åt fel håll ut ur staden. Så har ni sett min döve bror tjipp tjillevipp tjille vipp bom bom!”
Här bjuder jag på en gammal smalfilm från den resan. Ta fram popcornsskålen, sätt dej tillrätta i skönaste fåtöljen och njut av en nostalgisk tripp till Kungliga Hufudstaden.
Minnena kommer, minnena går, men på gamla smalfilmer minnena består.
Ja fundelera på om ja int skull anmäla meg te "BONDE SÖKER" näst säsång. Dä ä mytche man söker... jag sök te exempel ätter motorsåga sôm jä int vet vars ja la siste gangen jä va utta i skogn. Åsså kansk dä ä noen sôm kan hjälp mä te å hitt e ny brunn. Svar te: Jonas, pootatisodlare.
Här gôtt fôlk å kära församling så bjussar jag på ett litet filmklipp.
Klicka bara på länken så rullar det igång.
Pootatisodlare Jonas gör entré i Lekebergsrevyns sommarfars "Marknadskraft" på Sannabadet Fjugesta 2012.
Personer:
Morgan Deile: Jonas, potatisodlare.
Lotten Gustavsson: Stella, mäklare på mäklarfirman Sälj och Stick.
Lennart Jinnestrand: Bo, marknadschef på Sannamarken.
Kajsa Henricson: Doris, hans hustru.
Sanna Pernerdal: Sanna, deras barnbarn.
Detta är en liten del ur sommarfarsen "Marknadskraft" 2012.
Du kan se ytterligare ca. 350 klipp ur vår produktion om du söker på länken nedan och går vidare till filmklipp.
